Enstegstätad fasad: risker, utredning och rätt åtgärd
Puts direkt på isolering utan luftspalt, på en stomme av träreglar. Konstruktionen kallas enstegstätad fasad och är klassad som riskkonstruktion. Här är det ni som ägare eller BRF-styrelse behöver veta.
Vad är en enstegstätad fasad?
I en enstegstätad putsfasad ligger putsen direkt på isoleringen, som i sin tur sitter på en regelstomme, utan luftspalt och utan dräneringsväg bakom putsen. Konstruktionen var vanlig i Sverige från 1990-talet fram till omkring 2007, framför allt i småhus och flerbostadshus med träregelstomme. Problemet: allt vatten som tar sig in via sprickor, fönsteranslutningar eller genomföringar blir kvar i väggen.
Namnet beskriver hur väggen är tänkt att fungera. Putsens yta är det enda skiktet som ska hålla regnet ute, i ett enda steg. I en tvåstegstätad fasad delas uppgiften i två: det yttre skiktet tar slagregnet, och bakom det finns en luftspalt där vatten som ändå tränger in kan rinna av och torka ut innan det når stommen.
Varför är den en riskkonstruktion?
Forskning och skadeutredningar har visat att fukt som kommer in bakom putsen kan ge mögel och röta i stommen utan att synas utvändigt. Skadorna upptäcks ofta först vid fuktmätning. Sedan dess byggs putsade regelväggar tvåstegstätade, med luftspalt som dränerar och ventilerar bakom fasadskiktet.
Det är sällan putsytan som läcker. Vattnet kommer in vid anslutningarna, och när det väl är inne finns ingen väg ut. Isoleringen och putsen håller kvar fukten mot vindskyddsskivan och träreglarna, som är organiska material och börjar brytas ner när de står fuktiga länge. Eftersom putsen på utsidan ser hel ut kan skadan växa i åratal innan någon märker den.
Här kommer vattnet in
- Fönster och dörrar. Otäta hörn, för korta fönsterbleck och bleck som saknar uppvik i ändarna leder vatten in i väggen under fönstret.
- Balkonger och skärmtak. Infästningar som går genom putsen och in i stommen.
- Plåtanslutningar. Krön, lister och anslutningar mot tak där vatten rinner bakom putsen i stället för utanpå.
- Genomföringar. Ventiler, eluttag, belysning, markiser och stuprörsfästen som monterats utan tätning.
- Sprickor. Rörelser i stommen ger sprickor i putsen, särskilt vid fönsterhörn.
- Sockeln. Fasadens nederkant, där vatten samlas och stänker upp från marken.
Risken är inte lika stor på alla fasader. Väderstreck som får mycket slagregn, hus utan takutsprång och fasader med många fönster och infästningar är mest utsatta.
Gäller det alla putsade fasader med isolering?
Nej, och skillnaden är viktig. Det som gör konstruktionen riskfylld är kombinationen av puts utan luftspalt och en stomme av trä. Putsad isolering på en murad eller gjuten stomme, som tegel, lättbetong eller betong, är en annan sak. Där finns inget organiskt material som kan mögla eller ruttna bakom isoleringen, och metoden är väl beprövad för till exempel tilläggsisolering av äldre flerbostadshus.
Därför är första frågan alltid vad stommen består av. Ritningar och bygghandlingar ger oftast svaret. Finns de inte kvar går det att ta reda på vid en besiktning.
Hur vet jag om huset är drabbat?
- Byggår cirka 1990 till 2007 med putsad fasad på träregelstomme
- Puts som sitter direkt mot isoleringen, utan luftspalt
- Missfärgningar eller sprickor vid fönster, balkonger och genomföringar
- Fuktindikationer vid mätning i väggens nedre delar
Säkert besked kräver fuktmätning i stommen, en begränsad och billig undersökning jämfört med vad en dold skada kostar att låta växa.
Lukt inomhus, eller synliga skador på insidan av ytterväggen, är sena tecken. Att fasaden ser hel ut på utsidan säger tyvärr ingenting om hur det står till bakom putsen.
Så går en utredning till
- Genomgång av ritningar och bygghandlingar: stomme, fasadsystem och byggår
- Besiktning av fasaden på plats, med särskild uppmärksamhet på fönster, balkonger, plåt och sockel
- Fuktmätning i stommen på utsatta ställen, till exempel under fönster och längst ner i väggen
- Provöppning där mätningen visar förhöjda värden, så att skadans omfattning går att se
- Åtgärdsförslag med en bedömning av vad som behöver göras nu och vad som kan bevakas
Resultatet visar var väggen är torr och var den inte är det, och det avgör om åtgärden blir liten eller stor.
Tre nivåer av åtgärd
- Bevaka. Visar mätningen torra värden behöver fasaden inte byggas om. Däremot bör anslutningarna ses över och mätningen göras om längre fram.
- Åtgärda lokalt. Finns fukten vid enstaka fönster eller infästningar kan de delarna öppnas, torkas ut och byggas om med täta anslutningar.
- Bygga om fasaden. Vid utbredda skador byts hela fasadskiktet mot en ventilerad konstruktion.
Rätt åtgärd: bygg om till ventilerad fasad
Vid konstaterade skador byts fasadskiktet: putsen och isoleringen demonteras, skadat stommaterial åtgärdas och fasaden byggs upp igen som en tvåstegstätad, ventilerad putsfasad med dränerad luftspalt. Rätt utfört får huset samma putsade uttryck som tidigare, men med en konstruktion som klarar väder över tid. Ofta passar man samtidigt på att tilläggsisolera och se över fönsteranslutningar, eftersom ställningen redan står.
Arbetet följer en fast ordning:
- Ställning med väderskydd, så att den öppna väggen aldrig står oskyddad mot regn
- Demontering av puts och isolering
- Kontroll av stommen, uttorkning och byte av skadade reglar och skivor
- Nytt vindskydd och täta anslutningar kring fönster och dörrar
- Luftspalt, putsbärande skiva och nytt putssystem
- Nya fönsterbleck, plåtar och tätade genomföringar
Hur mycket av stommen som behöver bytas går inte att veta säkert förrän väggen är öppen. Därför dokumenteras varje del med foton och egenkontroller innan den byggs in igen. Den dokumentationen är värdefull den dag huset eller en lägenhet ska säljas.
Vad kostar det och vem ansvarar?
Kostnaden beror på skadornas omfattning och fasadens storlek, från punktåtgärder vid enstaka fönster till full ombyggnad av hela fasadskiktet. För en BRF är en underhållsplan med fuktkontroller det bästa skyddet mot obehagliga överraskningar. Vi utför besiktning, åtgärdsförslag och hela ombyggnaden som en dokumenterad entreprenad.
Vem som ska betala är en juridisk fråga som beror på avtal, byggår, garantier och försäkringar, och den avgörs från fall till fall. Rådgör med en jurist och med ert försäkringsbolag innan ni beställer en större åtgärd, och se till att skadorna är dokumenterade först.
Vid köp och försäljning
Den som säljer har nytta av en färsk fuktmätning som visar hur väggen mår. Den som köper bör fråga efter byggår, stomme och fasadsystem, och begära en fuktmätning om huset är byggt under den aktuella perioden. Har fasaden byggts om till en ventilerad lösning visar dokumentationen från ombyggnaden vad som är gjort.
Råd till styrelsen i en bostadsrättsförening
- Ta reda på om föreningens hus har putsad fasad på träregelstomme. Svaret finns i bygghandlingarna.
- Låt göra en fuktmätning om huset är byggt under den aktuella perioden, även om inga skador syns.
- För in resultatet och nästa kontroll i underhållsplanen.
- Vänta inte med åtgärder där mätningen visar fukt. Skadan blir inte mindre med tiden.
- Samordna en ombyggnad med andra arbeten på utsidan, som fönster, balkonger och tak, när ställningen ändå står.
Är ni osäkra på vilken konstruktion huset har tittar vi gärna på det. Läs mer om hur vi arbetar med fasadrenovering och om skillnaden mellan olika putsade fasader.