Tilläggs­isolering av fasad: guiden för er som vill sänka energikostnaden

En putsad tilläggsisolering är ofta den mest lönsamma fasadåtgärden för äldre fastigheter: huset får nytt klimatskal, ny fasad och lägre värmekostnad i samma entreprenad. Så här fungerar det.

Gula flerbostadshus kring en gård i BRF Mölndal
BRF Mölndal. Fasadrenovering med förbättrad isolering för lägre energianvändning.

Vad är tilläggsisolering av fasad?

Utvändig tilläggsisolering innebär att isolerskivor monteras på den befintliga fasaden och kläs med ett putssystem, ett så kallat isolerat fasadsystem. Väggens hela konstruktion hamnar innanför isoleringen, vilket ger jämnare temperatur i stommen, färre köldbryggor och ett hus som är billigare att värma.

Systemet byggs i skikt. Isolerskivorna fästs mot väggen. Utanpå läggs ett grundputsskikt med ett inbäddat armeringsnät som tar upp rörelser, och ytterst en ytputs i vald struktur och kulör. Skikten hör ihop: isolering, bruk, nät och ytputs är provade tillsammans av systemleverantören, och ska inte blandas mellan olika system.

När är det läge att tilläggsisolera?

Det bästa tillfället är när fasaden ändå behöver renoveras. Då finns ställningen på plats och den gamla ytan ska ändå åtgärdas. Några tecken på att huset är en kandidat:

  • Putsen har utbredda skador och står inför omputsning
  • Ytterväggarna känns kalla på insidan och de boende upplever drag vintertid
  • Värmekostnaden är hög jämfört med liknande hus, enligt energideklarationen
  • Huset är byggt innan energikraven skärptes och har tunn eller ingen isolering i väggarna
  • Fönstren ska bytas, så att fönster och fasad kan lösas i samma entreprenad

Hur mycket energi sparar man?

Besparingen beror på husets ålder, väggkonstruktion och nuvarande isolering. Störst effekt får fastigheter byggda före 1970-talets energikrav, där väggarna ofta är dåligt isolerade. Eftersom åtgärden görs när fasaden ändå behöver renoveras räknas merkostnaden för isoleringen ofta hem på energibesparingen, medan själva fasadrenoveringen ändå hade behövts.

Väggarna är bara en del av husets värmeförluster. Tak, fönster, grund och ventilation står för resten, och därför ger samma isolering olika resultat i olika hus. En energiberäkning före beslutet visar vad just er fastighet har att vinna. Räkna också med att värmesystemet behöver justeras in efter åtgärden. Görs inte det blir lägenheterna varmare i stället för att energianvändningen sjunker, och en del av besparingen uteblir.

Isolermaterial och tjocklek

Två vanliga material i putsade system är mineralull och cellplast. Mineralull är obrännbar och släpper igenom fukt. Cellplast är lätt men brännbar, och därför styr brandkraven var den får användas. Vid sockeln, där isoleringen möter mark och stänkvatten, används material som tål fukt.

Tjockleken är en avvägning. Mer isolering sparar mer energi, men varje centimeter flyttar ut fasaden och gör fönstren djupare. Det som brukar sätta gränsen är takfotens utsprång, fönstrens läge och hur husets proportioner tål förändringen. Vi går igenom de avvägningarna tillsammans med er innan systemet väljs.

Så går det till

  1. Besiktning av befintlig fasad och bedömning av underlaget
  2. Systemval: isolermaterial, tjocklek och putssystem efter byggnadens förutsättningar
  3. Montering av isolering, armering och grundning
  4. Ytputs i vald struktur och kulör
  5. Detaljer: fönstersmygar, sockel, plåtarbeten och anslutningar

Före monteringen kontrolleras att den gamla putsen sitter fast. Lös puts knackas ner, eftersom isoleringen ska fästas i ett bärande underlag. Stuprör, belysning, skyltar och annat som sitter på fasaden tas ner och sätts tillbaka med längre infästningar när den nya ytan är klar. Puts kräver plusgrader för att härda, så arbetet läggs normalt under den varma delen av året eller utförs i intäckt ställning.

Detaljerna som avgör resultatet

Ytorna är den enkla delen. Det är i anslutningarna som en tilläggsisolering lyckas eller misslyckas, både för utseendet och för fuktsäkerheten.

  • Fönster. Smygarna blir djupare när fasaden flyttas ut. De isoleras och putsas, och fönsterblecken byts mot längre med rätt lutning och täta ändar. Ska fönstren ändå bytas kan de flyttas ut i fasadlivet.
  • Sockel. Övergången mellan fasad och sockel ska leda bort vatten och tåla stänk och snö. Läs mer om hur vi arbetar med sockel.
  • Takfot. Takutsprånget ska fortfarande skydda fasaden. Blir det för litet när väggen byggs ut kan takfoten behöva förlängas.
  • Balkonger och infästningar. Balkongplattor, räcken och markiser går genom isoleringen. Varje genomföring ska tätas så att vatten inte leds in bakom putsen.
  • Plåt. Krön, lister och beslag dimensioneras för den nya väggtjockleken och monteras så att vattnet lämnar fasaden.

Vad händer med husets utseende?

Fasadlivet flyttas ut några centimeter, vilket kräver omsorg om detaljer som fönstersmygar och takfot. Rätt projekterat behåller huset sina proportioner och får samtidigt en helt ny fasad med stort urval av strukturer och kulörer. Vi arbetar med system från Sto och Caparol och väljer alltid lösning efter huset, inte tvärtom.

Ändras fasadens material eller kulör kan åtgärden kräva bygglov. Kommunens byggnadsnämnd ger besked, och frågan bör ställas tidigt eftersom handläggningen tar tid.

Fukt: vad ska man tänka på?

En utvändig isolering gör den gamla väggen varmare och torrare, och det är en av metodens stora fördelar. På murade och gjutna stommar, som tegel, lättbetong och betong, är putsad isolering en vanlig lösning. Förutsättningen är att anslutningarna är täta mot slagregn, och att fukt som redan finns i väggen utreds och åtgärdas innan den byggs in.

På stommar av träreglar ställs andra krav. Där byggs putsade fasader i dag med en dränerad luftspalt bakom putsen. Bakgrunden beskriver vi i guiden om enstegstätade fasader.

Vad kostar tilläggsisolering?

Kostnaden per kvadratmeter styrs av isolertjocklek, val av putssystem, fasadens höjd och detaljrikedom, samt hur mycket följdarbeten som krävs kring fönster, takfot och sockel. Att ge en siffra utan att ha sett huset vore en gissning, men kalkylens logik är alltid densamma: eftersom fasadarbetet ändå behöver göras är isoleringens merkostnad det ni faktiskt jämför mot energibesparingen, och den jämförelsen faller ofta väl ut för hus byggda före 1970-talet.

Vill ni förstå posterna i en offert går vi igenom dem i guiden vad kostar en fasadrenovering?

Tilläggsisolera yttervägg: utifrån eller inifrån?

Att isolera ytterväggen utifrån är nästan alltid det byggnadstekniskt bästa: hela stommen hamnar på varma sidan, köldbryggor bryts och boytan påverkas inte. Att tilläggsisolera ytterväggen inifrån är ett alternativ när fasaden inte får ändras, till exempel av kulturhistoriska skäl, men kräver noggrann fuktprojektering eftersom stommen då blir kallare och boytan minskar. Fasadskivor av mineralull i ett putsat system är den vanligaste utvändiga lösningen, och det är den vi utför som isolerat fasadsystem.

Tilläggsisolera tegelhus

Även murade hus och tegelhus kan tilläggsisoleras utvändigt. Vill man behålla tegelkaraktären finns lösningen i tunntegel på det isolerade systemet: huset får bättre värmeekonomi och ser fortfarande ut som ett tegelhus. Läs mer om tunntegel.

I fasadrenoveringen åt BRF Mölndal ingick förbättrad isolering för lägre energianvändning, ny fasad i tunntegel och åtgärder som förebygger framtida fuktproblem, med byggnadens karaktär bevarad.

Tilläggsisolering i en bostadsrättsförening

I en bostadsrättsförening bor människor i huset under hela arbetet. Det ställer krav på planeringen: ställning och intäckning påverkar ljus och utsikt, balkonger kan behöva stängas av i perioder och de boende behöver veta vad som händer och när. Vi delar in arbetet i etapper som minimerar störningarna och håller styrelse och boende informerade under hela projektet.

För styrelsen är åtgärden ett långsiktigt beslut. Ta med den i föreningens underhållsplan, och låt beslutsunderlaget innehålla både kostnaden för åtgärden och vad alternativet kostar, alltså att renovera fasaden utan att isolera.

Passar det alla hus?

Nej. Kulturhistoriskt värdefulla fasader, vissa tegelfasader och byggnader med speciella fuktförhållanden kräver andra lösningar. Därför börjar vi alltid med en kostnadsfri besiktning och ger ett ärligt besked om tilläggsisolering är rätt för just er fastighet, eller om en annan renoveringsåtgärd ger mer för pengarna.

Vill ni ha en kostnadsfri bedömning?