Putsa om fasaden: kostnad, process och hur ni väljer rätt

När putsen släpper i stora sjok är omputsning ofta oundviklig. Men vad kostar det att putsa om ett hus, vad ingår, och när räcker en lagning? Här är svaren.

När behöver fasaden putsas om?

Puts åldras i decennier, men när stora ytor bommar (låter ihåligt vid knackning), spricker eller släpper från underlaget har ytskiktet gjort sitt. Enstaka skador går att laga, men när skadorna är utbredda blir lagningarna fler än den friska ytan, och då är omputsning både tekniskt och ekonomiskt rätt.

Tecken att hålla utkik efter

  • Bom. Putsen har släppt från underlaget och låter ihålig när man knackar på den. Bom syns inte alltid, och därför knackas fasaden av vid en besiktning.
  • Sprickor. Fina krympsprickor i ytan är ofta ofarliga. Genomgående sprickor som släpper in vatten, och sprickor som följer fogar eller fönsterhörn, behöver utredas.
  • Vittring. Ytan sandar av sig eller faller sönder, ofta nedtill på fasaden och på utsatta väderstreck.
  • Färgsläpp och blåsor. Färgen flagnar eller bubblar, vilket tyder på att fukt är instängd bakom ett tätt färgskikt.
  • Saltutfällningar och missfärgningar. Vita utfällningar eller mörka fält visar var fukt vandrar genom väggen.

Varför går putsen sönder?

Bakom nästan varje putsskada finns vatten. Det tar sig in genom sprickor, läckande hängrännor, trasiga fönsterbleck eller en sockel som står i fukt. När vattnet fryser sprängs putsen loss, och skadan växer för varje vinter. Andra orsaker är rörelser i stommen, rostande järn i fasaden och tidigare lagningar med ett bruk som är starkare än den omgivande putsen.

En annan orsak på äldre hus är fel färg. Kalkputs som målats med en tät plastfärg kan inte torka ut, och fukten som stängs inne bryter ner putsen bakom färgen. Därför ska orsaken alltid utredas före åtgärd. En ny puts på en vägg där vattnet fortfarande tar sig in får samma skador som den gamla. Läs mer om färgval i guiden om fasadmålning.

Lagning eller omputsning?

Det avgörs av hur stor del av ytan som är skadad och av vad som orsakat skadan. Sitter putsen fast på större delen av fasaden och skadorna är samlade till vissa partier räcker det ofta att knacka ner och laga de delarna, och sedan färga om hela fasaden så att ytan blir enhetlig. Bommar putsen över stora ytor, eller om den är nedbruten i hela sin tjocklek, är omputsning rätt väg.

Det finns också ett mellanläge: en fasadsida i taget. Slagregn och sol sliter olika på olika väderstreck, och det är vanligt att en eller två sidor behöver putsas om medan övriga klarar sig med lagning och ny färg.

Vilken puts ska ersätta den gamla?

Grundregeln är att putsen ska passa underlaget. Ett bruk som är starkare och tätare än väggen bakom spricker och släpper, och därför ska en ny puts som regel vara svagare än underlaget, med skikt som blir svagare utåt.

  • Kalkputs. Det traditionella valet på äldre murade hus. Den är mjuk, släpper igenom fukt och rör sig med huset. Kulturhistoriskt värdefulla fasader renoveras med kalkbruk och traditionella metoder, i samråd med antikvarisk expertis.
  • Kalkcementputs. Starkare än ren kalkputs, och vanlig på tegel och lättbetong.
  • Tjockputs i tre skikt. Den klassiska uppbyggnaden: grundning som fäster mot underlaget, utstockning som bygger tjocklek och jämnar av, och ytputs som ger struktur och uttryck.
  • Tunnputs på isolering. Om fasaden ska tilläggsisoleras ersätts den gamla putsen av ett isolerat fasadsystem med armerad tunnputs.

Ytputsen avgör hur huset ser ut. Slätputs, spritputs, stänkputs och ädelputs ger helt olika karaktär, och på äldre hus är det ofta rätt att återskapa den struktur huset hade från början. Underlaget spelar också roll: vi renoverar tjockputs på tegel- och lättbetongstommar, tunnputs på isolerade system och reveterade fasader där putsen ligger på trästomme, en konstruktion som kräver särskild omsorg om fukt och underlag. Läs mer om hur en putsad fasad är uppbyggd.

Vad kostar det att putsa om fasaden?

Priset per kvadratmeter varierar kraftigt, och det finns en anledning till att seriösa entreprenörer inte slänger ur sig siffror utan att ha sett huset. Det som styr kostnaden är framför allt: hur mycket av den gamla putsen som måste knackas ner, vilket putssystem som ska ersätta den (tjockputs, tunnputs eller ett isolerat system), fasadens yta och höjd (ställningen är en stor post), samt mängden detaljer som fönstersmygar, listverk och burspråk. Ett hus med enkel geometri kostar väsentligt mindre per kvadratmeter än ett med rik utsmyckning.

Smartaste sättet att sänka kostnaden

Om fasaden ändå ska putsas om är det ofta läge att tilläggsisolera samtidigt: merkostnaden för isoleringen betalar sig via lägre energikostnad, medan ställning och etablering ändå redan är på plats. Samma logik gäller tak, plåt och fönster. Allt som delar ställning delar kostnad.

Så går en omputsning till

  1. Besiktning: vi knackar av fasaden, bedömer underlag och fukt
  2. Nedknackning av skadad puts, i vissa fall hela ytskiktet
  3. Grundning och val av putssystem efter stomme och uttryck
  4. Puts i flera skikt, avfärgning eller infärgad ytputs
  5. Detaljer: smygar, sockel och anslutningar mot plåt

Arbetet görs från ställning som täcks in med väv. Väven håller damm och putsrester på plats och skyddar den nya putsen mot regn och stark sol medan den härdar. När den gamla putsen är borta syns underlaget, och det är först då det går att se om murverk och fogar behöver lagas innan den nya putsen läggs på. Mellan skikten behöver putsen tid att härda, och i varmt och blåsigt väder hålls den fuktig så att den inte torkar för snabbt.

Tid, årstid och bygglov

Puts behöver plusgrader, både när den läggs på och medan den härdar. Därför utförs omputsning normalt från vår till höst. Arbete under den kalla delen av året kräver intäckt och uppvärmd ställning. Hur lång tid arbetet tar beror på husets storlek, mängden nedknackning och hur många detaljer fasaden har.

Ändras kulören eller materialet kan bygglov behövas, och på kulturhistoriskt värdefulla byggnader gäller särskilda krav. Kommunens byggnadsnämnd ger besked. Ställ frågan tidigt, eftersom handläggningen tar tid.

Rätt färg på ny puts

Den nya putsen kan vara genomfärgad eller avfärgas efteråt. Färgen ska släppa igenom fukt lika bra som putsen under. Kalkfärg hör hemma på kalkputs, och silikatfärg binder kemiskt till mineraliska underlag. Täta färger som stänger inne fukt ska undvikas på puts. Vi går igenom valen i guiden om fasadmålning.

Så håller den nya putsen länge

  • Håll hängrännor, stuprör och fönsterbleck hela och rensade, så att vatten inte rinner över fasaden
  • Se till att marken lutar från huset och att sockeln inte står i fukt. Läs mer om sockel
  • Laga små skador medan de är små
  • Tvätta fasaden varsamt när den behöver det. Se guiden om fasadrengöring
  • Lägg in fasaden i fastighetens underhållsplan, med återkommande kontroller

Att bo i huset under arbetet

Nedknackning av puts dammar och låter, och det är den del av arbetet som märks mest för dem som bor eller arbetar i huset. Fönster och dörrar täcks in, och ställningens väv håller dammet på plats. Balkonger och uteplatser kan behöva stängas av medan arbetet pågår på den fasaden. I en bostadsrättsförening delar vi in arbetet i etapper och håller styrelse och boende informerade om vad som händer och när, så att störningarna blir så korta som möjligt.

Få en riktig siffra i stället för en gissning

Vi besiktigar fasaden kostnadsfritt och lämnar en offert där varje post går att förstå, med ett ärligt besked om vad som behöver göras nu och vad som kan vänta. Läs också vår guide om vad en fasadrenovering kostar.

Vill ni ha pris på omputsning?